Eeanagh chyndaa dys Czech Republic

Czech Republic

Yn Phobble Crownagh ta'n Yn Chek y Chleragh ny h-Ewropey. Ta ee ayns coontae Chentralit ayns coadan gheayrt y Chek ee; ta ee bentyn rish Yn Pobbl gys y cheear shlough, rish y Ghermanoil gys y cheear shlough as y chiark-shlough, rish Osterreich gys y soill oil, as rish Yn Slavak gys y cheear gheayrt. Ta 10 milliaght dy chaggle dy challaghtee ayns Yn Chek, as ta'n prynnaghyn as kione ny h-ard-valleyryn ec Prague. 'S Y Chleeaysh Chek-haase y chooish da Chek, as ta coontae jeh craueeys bannit ayns ee, lesh strooie dy hennaltee gys y 9oo sheyrey. Ta'n Yn Chek ayns feddynagh son e dunsyn beautagh, caastyllyn, as scoyraghyn natral, as ta ee shoh ny lhieggan ooilley-ghooinney cheetysagh. Ta eiraght yn Yn Chek bun-choontey rit seirbheys, uilliamyr, as traid, as ta yn chooishys eer-oardaghey na Ewropey Saggyrt.

Aghteraght
Ta'n aer ayns Pobblaght-y-Chreck ny smoo ta sleih ry-gheddyn da'n vaarjyn as da'n ard-valjyn ec y deiney. Er-blaasteyn, ta klimaat temperate ayns Pobblaght-y-Chreck, lesh samreaneyn gynsaghey as geurey gynsey. Ayns y samrean, ta e-sleave 15 da 25 sheshallyn Celsius (59 da 77 sheshallyn Fahrenheit) ayns Pobblaght-y-Chreck, lesh sceill ghaaghreeagh. Ayns y gheimhreidh, ta e-sleave shlogh-daeede mie ta -10 Celsius (14 Fahrenheit) ayns keeadyn er-lheïnn yn cheer. Ta yn Rheyn Chreck myr-muilley nish jerrey braaragh dy yannoo feddynayl ry-cheilley ec y chengey, lesh'n mirrey veh eryshee ayns ny sammaghyn samreanagh. Dy hoilshaght, ta'n aer ayns Pobblaght-y-Chreck feerayrtal, as bailljerey ghowinyn gra dy vod coraa lane lheeahyn.
Ruggyrys dy yannoo
  • Ta Gheea Chyekiag Voyrtnagh ec çhengey vooar as haghaidyssagh lesh yindyssyn jeh cur-my-ner. Ta çhastanyn as earrooyn ass-carrey ayns ny Chyekiag Voyrtnagh marish:
  • Dy gheddyn 'sy Vraa, y çheer vooar as lesh daaeh pooblagh jeh'n Chyekiag Voyrtnagh. Ta'n Bhraa niartal liorish e architecture praghagh, graihaghyn haghaidys, as cultoor lhiasagh. Cur-rit booiagh ayns yn Bhraa peiagh, Ard-foyirn Caarl, as y Lught Thie Sheealtee.
  • Troggal yn cheeragh Chyekiag, ta'n çhaley çhingagh son e veinhsyn booiagh as curraghyn, fynoderee, slieau, as awinyn. Ta jeshaght ny skynneyd bishagh ayns yn Chyekiag Voyrtnagh, er eguuryn y Boheeneyn, y Karst Moravianagh, as y Ven Jiargey.
  • Dy gheddyn 'sy hwoaillaght storagh jeh Český Krumlov, ta cooieit son e reilltys medival as thie. Ta Český Krumlov gobbragh jeh'n Chiardoon Vuoinleveil, as ta eh cur-my-ner y cur don vioysaghyn.
  • Dy gheddyn roish jannoo kadjer bieer, myr ta'n Chyekiag Voyrtnagh gobbragh son e bieer sloo vooar as çhengey. Ta bieer y Chyekiag voyrtnagh feer aigney ayns y cheer, as ta slattyssyn hunnoo boghtagh er-lhiamys as coyrlaghyn.
  • Dy gheddyn 'sy hwoaillaght asparr Karlovy Vary, ta cheu-streeanyn berth ayns y Chyekiag Voyrtnagh as fo çhenn-fortunyn. Ta Karlovy Vary cur-ry-gys da jeesaghyn-cur loayrtagh as feer-vannee.
  • Troggal yn thie ayn Bochey Hluboká nad Vltavou, ta thie gliondar as hinshennag berçhagh ayns Yn Gweill Vuoinleveil. Ta Hluboká nad Vltavou gobbragh jeh arganeyryn, as ta eh jannoo padey dty'n choyrtley er chur-laa ny cheer eddyryn.
  • Cur myr jeh shoh, ta'n Chyekiag Voyrtnagh cur-ry-chiarey as dovrasagh lesh yindyssyn jeh cur-my-ner. Foddee lhieggalteeaghyn er yn Chyekiag Voyrtnagh soie y chayrtyn, foshlit jeshaght ny skynnaghyn vooar graihagh, as e aasaghey cultooragh feer vooar.